ur Frö


Det igensydda   ansiktet
glömskan i dess stygn
skygg levde jag där, i vattenmörkan
utantillvänd’, fylld av-allvar  ,
.  -                            .             ,,
 
(lös-t  )
Här gräver jag upp dig
ur jorden igen
här sätter jag rovorna
rova för rova – och   skålen   är
 
framme,
här dricks det, här nickar de till
– våta kottarna,   två
om    två,
sitter de, redda, i vändningen –
klara, som rullningar, vindor,
med samvetets klösen, och lösta och – bär! –
hemmets ögla, den vita, i sträckningen, gjorda, och jorden, och löpan,
i vilan, så – stor
 
 

 
 
 
Klöser ansiktet   rent,   från kärlek.-
   klöver-i-råkad,   uppför  bäck, rester
_ av stäckta   ögon  (jag vattnar  . mig),,
 
 
Den  röda  brinnande  busken, utan namn
   slår den  ut vingarna   nu.   här skålar
med vatten, här   dricker  djuren  , här
   ser jag dem:  ett i-taget – dricka, ,.
 
 
vill jag   iklädd,   liknas   vid-dig ,mörkljus,      .
             Grön.
 
 
 
I solen,  juverblommad – rödväxt, busken
   säger något:   tysta  ord, en   talan
vind eller regn   som kommer,  och nu: sol,
           nu   gol den - -
 

 
 
 
Min egen stålsättning,
min egen ögonlek
 
  
 
Den drömda  hagen  , hur många fållor|fällor  
ryms där
  ,      ,
 
 
Gömt blommar  äppelträdet – dess   ögon
gömda,
   gömd  dess   göm-sav ,
 
 
 
Lekminnen ,:  aldrig    att jag  -ensam
    som en   senad   satt   intill, stenen .
 

 
 
 
’
Förnekar mig    själv -   -  för att göra   mig   större’
 
 
      i-gud,igensydd.
 
 
:  den inåtvände,   lyssnare   med hänklar
 
 
 
-              ,,           (-  gröna ,spillan-)
(- den-lila   ,kokong’munnen - )slipad(,
 
 
     , låter barnen   gröna   flyga  över,          .
 
Låter   barnen    sätta    sig          -själva.
 
 
(den skårade,skårade   vindan.-)
 
 

 
 
 
Skaver   saft,   rinner  -sav   här stam,
vila .,
   grodden   skållar den,  
väser skriker, ber-
river den, i-’sär,  del för del  
skållar den – skriker,
   det blodiga   i grodden  
det blodfyllda  varje
liten   sekvens  -i senan -  varje bit,
stycke, föll –
   här faller   grodden  ögonlös, 
liten  frusen –
skeden  till :
här vilar  den   innan  den sätts , .
 
 
.
 
   Här läggs   äpplen  i jorden  , här
 gror   de-i-blad     här ,
       ropar  de    för   att   -synas ,
 

 
 
 
Mörker   betar ,jag     hur många strån   ryms
   under mig     i  min     rödmålade  gipa –
 
,
 
 
,
 
Säljer    -hjärtan   -fjolårs -,
 
 
 
 
 
.-
 
Härmar fåglarna    … ansiktslösa    somrar,   vilar
  ut   innanför   stängslen,    de inåtfödda,   de ankrade
med   rusande   ansikten,  rusande   små rum  inom sig
   som ville   de något   -mer    utanför  sig   -själva

 ur Frö / Pamphilus V, publicerad av Ars Interpres Publications, 2020 / ISBN 978-91-985227-9-2

© Alan Asaid & Ars Interpres Publications