
ur
fragmentdagböckerna
(2017-)
A. K. Freiman
[—]
[—]
[—]
är en början nådd är den början nådd är början en nåd är den början en nåd - tro och tålamod - ”Hans dagar har ingen början, hans liv inget slut.” Hebreerbrevet 7:3 - första bladet vunnet – låt vinna första bladet - svarslös väntan – på vad? - raderar mig på intryck avhänder mig min egen behörighet riktningslöst antåg av krumma minnen - ”Ja, enligt lagen renas nästan allting med blod, och utan att blod utgjuts ges ingen förlåtelse.” Hebreerbrevet 9:22 - ”Tron är grunden för det vi hoppas på; den ger oss visshet om det vi inte kan se.” Hebreerbrevet 11:11 - ”Utan tro kan ingen finna nåd hos honom. Ty den som vill nalkas Gud måste tro att han finns och att han lönar dem som söker honom.” Hebreerbrevet 11:6 - ”De som talar så visar att de söker ett hemland.” Hebreerbrevet 11:14 - baktala sig själv för att förbli i förgrunden skugglikt sökande sin rätt - utanpåjorden ren och blankgjord i sin förgrenade sträckning - så: "tillåter eller driver mig själv till att vara förekommande – trevlig – vänlig - - men uppenbarligen är det inget man bör vara – ty endast hat till mötes – tystnad som av överhet – tillintetgjord står man – naken, ordlös – rodnande av den djupaste skam" /Sub voce/ - så: "har mig själv att skylla – att jag är lönlös, en intig individ, skriver illa, hatas av alla" /Sub voce/ - varje gång jag ”vill väl” tolkas det som illvilja eller högdragenhet – varför? - denna dåliga, fadda känsla - som jag präglats av lögnerna av hatets lysande miner - känner vidden av lögn känner lögnens djup självlögnens ansikte - allt vilande – utan riktning – svarslöst lögnat – - trött – matt – stum hjälp mig snälla - vet i stunden inte vad jag ska ta mig till – så djup oro rädsla olust – inför denna människa inför denna människas hat - vardagens mörker väderprognosernas ljus - ingenting är nytt men – men måste ändå göra det (våga det) (orka det) - ”Adams hela livstid blev 930 år” Första Moseboken 5:5 - bara – bara att bita ihop aldrig att du ryms inom mig – hel – med all din glädje - ”Herren såg att ondskan på jorden var stor; människornas uppsåt och tankar var alltid och alltigenom onda.” Första Moseboken 6:5 - ”Alla ljuger för varandra, talar med hala tungor och falska hjärtan.” Psaltaren 12:3 - ”jag vill ge hjälp åt den som föraktas” Psaltaren 12:6 - stammar fram ditt namn – vet inte hur jag ska förhålla mig till dig hur växer hjärtat av oro – av skuld och rening – att förvändas, otydliggöras - björken står skrudad i snö och tystnad - gör jag ner mig själv – utan tillhjälp - ”Som gift blev O.M över huvud taget mycket lat och försökte alltid slippa ifrån att skriva själv.” Nadezjda Mandelstam, Stalins mirakel, s. 184 - att stå ut med sig själv – utstå sig själv - ”Därför ber jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära er själva som ett levande och heligt offer som behagar Gud. Det skall vara er andliga gudstjänst.” Romarbrevet 12:1 - understreckare – källare (podval) - korsläsning – korsskrivning - varför är vi så fattiga? - orkar inte göra mig till orkar inte vara mig själv orkar allt mindre - har jag fullkomligt misslyckats? - väglös – ordlös – räcklös - alla märkningar – hälsningar ovett för det – skriver i häftet – i luft i det som inte syns - det mest bestående i vår tid – - ”Vad är en människa att du gör så stor sak av henne och bryr dig så mycket om henne, granskar henne varje morgon, prövar henne var dag och stund.” Job 7:17-18 - ”söker du mig är jag borta” Job 7:21 - ”Din början var ringa, men du slutar i storhet.” Job 8:7 - ”jag vill ge ord åt min bitterhet” Job 10:1 - ”medan ditt ljus lyser över de gudlösa” Job 10:3 - ”Du hällde ut mig som mjölk och lät mig stelna som ost.” Job 10:10 - ”Fråga djuren, de kan lära dig” Job 12:7 - hur blir man hel om man aldrig varit hel - ”Över den tomma slätten skred vi framåt likt vilsegångna som till slut ser vägen men innan dess har tyckt sig gå förgäves.” Skärselden 1: 118-120 - åter i mörkret - ny penna – ny skrift? - arbeta – lyckas - ”De föraktar mig och undviker mig, de spottar mig rakt i ansiktet.” Job 30:10 - ”Har regnet någon far? Vem avlar daggens droppar?” Job 38:28 - en tomhet – rymd (som tillhör sig och ingen) - ”Så, som också Bach improviserade, till Guds ära Slumpinformerad –” Sonnevi, Det osynliga motstyckets bok, s. 23 - djuren har ingen samtid - Kubricks starka avslut - jag kan bara försöka - rosen – i sin ensamhet - - vem tvättar rosen? - måste tro – tro – måste – tro - som jag tillhör – utan att riktas steglöst - varje sammanhang i det betrodda i det löst utsatta - riktningar – ritningar alla motstånd - senroten, ögonröjd – varje stum väderlek - här är rustningen här är tillhörigheten - minnen av djur av odjur – förklädda - guldbrämat – varje utskott – brämade – redena och stängerna - anträder mig själv – öppnar för snabbare hemkomst - avarterna – de tystades skrik – växternas långa ansikten styr ut sig i herakleskläder – - alla tider – avpassade i sinneskurvor – som ingen kan tyda - streck – streck - Celans rosor – hur förhålla sig till dem? - ”Kärleken är tålmodig och god. Kärleken är inte stridslysten, inte skrytsam och inte uppblåst.” Första Korinthierbrevet 13:4 - tyst – tystare – tystast - föreställningar om nåd om en enkel tillvaro av ljus tron på förlåtelse och kärlek - ”Låt oss inte tröttna på att göra det som är rätt. När tiden är inne får vi skörda, bara vi inte ger upp.” Galaterbrevet 6:9 - inte ge upp, fortsätta – inte ge upp - där sanden – är stunden hur förhåller sig vittnet till vattnet? - är jag ordlös – för att jag är menlös? - här tror jag – mig själv här skuggar jag öknen - ”Bocken skall bära alla deras synder med sig ut i ödemarken och släppas lös där ute i öknen.” Tredje Moseboken 16:22 - allt det renade som offras - ”Landet blev orent, och jag straffade det för dess synder, så att det utspydde sina invånare.” Tredje Moseboken 18:25 - ro i att gälda – ro i att höra till - det lösa samvetet fästat – som muren eller fästningen - ”Det var vid den tid då de första druvorna mognar.” Fjärde Moseboken 13:21 - skriva – utan att synas synas – utan att skriva - ”Och Bileam sjöng sin siarsång.” Fjärde Moseboken 23:7 - att älska det tomma budet att älska det tömt – - ”vid Jordan, mitt emot Jeriko” Fjärde Moseboken 36:13 - ”Vi lät ingen komma undan.” Femte Moseboken 2:34 - ansar, alltid ensam - att känna sig fri, och enkel och – värdig – - ”Du skall veta att det inte är på grund av din rättfärdighet som Herren, din Gud, ger dig detta rika land att ta i besittning, ty du är ett styvnackat folk.” Femte Moseboken 9:6 - gälden – gärden - ”Ty Herren, din Gud, skall välsigna dig och hela din skörd och allt ditt arbete, och du skall bara glädja dig.” Femte Moseboken 16:15 - det blåser, det är krig - ”Träden på fälten är ju inte människor, som du måste belägra.” Femte Moseboken 20:19 - väntan, nästan liderlig – - i dimman – varma ljus - ”Herren skall göra dig till huvud, inte svans.” Femte Moseboken 28:13 - ”Han lät ingen komma undan.” Josua 10:30 - ”Nu hade landet ro och slapp krig.” Josua 14:15 - det snara köttets mumlande bländverk - mumlets baksida – rosende skrift - ”Av allt det goda Herren hade lovat Israels folk uteblev ingenting. Allt gick i uppfyllelse.” Josua 21:45 - måste tänka på Dante måste tänka på Mandelstam måste tänka på Celan - för varje öga – som jag visar mig igenom - - glasälven - vindögda fålla – av varje människa här nystar humlor varje blad – ett rike, ansamlat i dvalan – släkt för släkt – - mitt namn – är alltför litet – hur gör jag det – större - ”Jag gav er ett land ni inte har mödat er med, städer ni inte har byggt men får bo i, vingårdar och olivlundar ni inte har planterat men får äta av.” Josua 24:13 - "Balbes Tarakanovs förunderliga öde och liv ..." - ”En ny generation kom som inte visste något om Herren och det han hade gjort för Israel.” Domarboken 2:10 - ”Från himlen anföll stjärnorna.” Domarboken 5:20 (Deborasången) - Pusjkin åt potatis och bovetegröt i Boldino. - Så – väntar nya bannor, nya låga, nedriga påhopp - kände sig alldeles gall - ”en hop råa sällar” Domarboken 9:4 - ”En gång beslutade träden att smörja en konung åt sig.” Domarboken 9:8 (Fabeln om trädens kung) - matthet – ledsenhet publiceringsäckel - ingen bryr sig – och det är som det ska! - ”Herrens ängel sade: ’Varför frågar du vad jag heter? Mitt namn är ofattbart.” Domarboken 13:18 - ljuger – att jag tillhör något – att jag tillför – mäktar något – hemför något - den enda dikten – som klär sig själv - lång ros, sträckt i sin rustning – klarögd - von Benckendorff – bisarr ovana att glömma sitt eget namn – tvingades konsultera sina visitkort för att minnas - försöker och försöker och försöker – - tom – - ”Och de kom till Betlehem just då kornskörden började.” Rut 1:22 - ska jag bara ge upp och tystna – - hur mycket vatten hur mycket rening för att höra till för att synas - svarar inte – igen tyst, tystare – igen - förlika sig med stumheten vara i det tysta – oräknade - det lilla spröda trädet - inga – inga förväntningar längre - att läsa en sång hos Dante och vara nöjd med sin dag - måste läsa – läsa mer! - alltför – otålig? - ”Hon bad länge inför Herren, och Eli satt och iakttog hennes läppar. Hon bad nämligen tyst för sig själv och rörde läpparna utan att orden hördes. Eli trodde att hon var berusad.” Första Samuelsboken 1:12-13 - ”Hon gav honom namnet Samuel, ’ty’, sade hon, ’jag bad Herren om honom'.” Första Samuelsboken 1:20 - ”Herren gör fattig och han gör rik, han förnedrar och han upphöjer.” Första Samuelsboken 2:7 (Hannas lovsång) - ”det överseende som föds i grannskapet av ett stort verk” Olof Lagercrantz, Att läsa Proust, s. 10 - hinner inte hinner inte - han tror sig om att vara en stor poet – och är därmed en mycket obehaglig människa - och att själva skrivakten – betyder något - timotej, ängskavle – känner dessa! - ”bland annat är han inriktad på att eliminera störande ord- och ljudupprepningar som han inte lagt märke till vid författandet av texten” August Strindbergs Samlade Verk. En presentation - ”Han var outtröttlig att utvidga sitt ordförråd […]. Han skyr upprepningar som pesten, medveten om hur varje text försvagas av dem. Till och med ord som blott avlägset ljudar med varandra motar han bort.” Olof Lagercrantz, August Strindberg, kap. 7 - ”Tidningsartiklarna var vänsterhandsjobb.” Olof Lagercrantz, August Strindberg - pösig, plufsig (pussig) och plump - kära – hålla fartygskurs mycket nära intill (viss fast punkt); kära land, kära en udde (kära – väcka talan mot ngn. inför domstol, mest hist.) - hoppjerka (sedan 1951) person som ofta ändrar viktiga delar av sin livsföring - det vet du ju - finsträckt – - egenvillig – - kallt svar – men har mig själv att skylla - måste – läsa Dante måste – läsa Mandelstam måste – läsa Celan hur återvända ”dit”? - önskade – mest av allt – en samtalspartner – en röst – - ”Herren ser med andra ögon än människor: människor ser till det yttre, men Herren ser till hjärtat.” Första Samuelsboken 16:7 - tvingas slava - lögnen – livslögnen – torrlögnen - ”Fotografierna han tog började långsamt avfolkas, naturen tog allt större plats och människorna mindre. En dag var de helt borta. Människor är ’för definitiva’ säger han.” DN-intervju av Hanna Fahl med den norsk-svenske fuskande naturfotografen - sjuckert! (av romani, vacker/fin) - hämmad språkligt? - ”När folk såg på spelade han vansinnig, och när de tog hand om honom var han som förryckt, bankade på dörrarna i stadsporten och dreglade i skägget.” Första Samuelsboken 21:13 - bergfin – fullständigt ren (om ädelmetall, åld.) - ”Men den läsare som ovillkorligen kräver att den poetiska texten ska avslöja allt den rymmer riskerar att gå miste om något högst väsentligt: den intuitiva upplevelsen av något som ligger förborgat i vad som inte omedelbart kan förstås.” Göran Malmqvist, förord till Ingela Strandbergs ”Vid oro skog” - känner mig så ful och smutsig – i mitt språk - hjälp mig – att uthärda mitt språk - försvinner språket – är det så? blir jag alltmer – språklös? - har absolut ingen att tala med – endast G. att tala till och mot? - insikten – att ingen vill ha med – att jag är djupt själv - gammal, misslyckad – har ingenting att ”visa upp” – och det jag gör – det bespottas - ”I dag skickar jag en följd dikter till B. Månadshäfte, fast jag helst ville slippa. Det är för pängarnas skull jag publicerar dem.” Pär Lagerkvist i brev till Gunnar Lagerkvist daterat Tunis 7.12.20 - ”Hoppas på Herren! Var stark, fatta mod och hoppas på Herren!” Psaltaren 27:14 - ”Mitt liv rinner bort i ängslan och mina år i suckan.” Psaltaren 31:11 - ”Låt ditt ansikte lysa över mig, hjälp din tjänare i din godhet.” Psaltaren 31:17 - en bärig stil ett bärigt språk …? - ”Fienderna förföljer mig ständigt, många angriper mig och ser ner på mig. När jag är rädd förtröstar jag på dig.” Psaltaren 56:3-4 - ”Ständigt sårar de mig med sina ord, de har ont i sinnet mot mig.” Psaltaren 56:61 - ”Alltför länge har jag bott bland dem som hatar freden. Så snart jag talar om fred är de redo till krig.” Psaltaren 120:6-7 - ”Jag ser mig omkring, men ingen bryr sig om mig.” Psaltaren 142:5 - så fylld av skam! för fel jag inte gjort - ”Brev från Europa” - nu tätnar grönskan - med fett och frodigt hull högfärdens halskedja våldets dräkt - ”Deras ögon tittar fram ur fetman, deras inbilskhet är utan gräns.” Psaltaren 75:7 - ”En ängel med fotboja.” Horace Engdahl, ”Lynchningen finns alltid” (senare ändrat till: ”Jesu tystnad är en förebild”), Svd 10 april 2020 - ”drivande puls” Wikipedia om Bach - påstått - ”man lönar mig med ont för gott, jag är övergiven” Psaltaren 35:12 - ”Men när jag snubblade gladdes de och gick samman, de gick samman mot mig för att slå, och jag anade ingenting. De rev och klöste utan hejd.” Psaltaren 35:15 - vi måste kunna säga att vi kommer att klara av det - det hejdlösa begäret – ledernas stumhet - i stillhet – skapa i tysthet oförmärkt – tro på det - ”Förbarma dig, Herre, förbarma dig, vi har fått nog av förakt.” Psaltaren 123:3 - känner andra samma förakt för mig – som jag själv? - synas – publicera? - O.M. i sin ungdom, enligt Nadezjda: betraktade varje bok endast som en ”etapp” (ej något egentligt avslutat; jfr Stenen, initialt utgiven för egna pengar, som kom ut i ytterligare två utökade och reviderade utgåvor, i princip nya böcker) - misslyckas vara mig själv misslyckas vara annan - ekorre och koltrast i granen – den senare på grenen över, ekorren – röd- bjärt! – på grenen nedanför – sprang ut, såg sig runt – försvann - ensam, stum - vad vill jag – vad kan jag – vad förmår jag - ”hos dig finns glädjens fullhet” Psaltaren 16:11 - är jag så ensam? - paltasdräng – ett slags okvädinsord (exempel i SAOB från 1682) - ”att skapa ett eget landskap där vanliga människor och deras handlingar får växa ut till nästan mytiskt format” Kjell Espmark, I korsningen mellan traditioner uppstår magi, SvD 29 december 2019 (om Faulkner/Mo Yan) - saknar medgångens ljus saknar ”framgången” - ”Herre, vad har jag då att hoppas på? Mitt hopp står till dig.” Psaltaren 39:8 - ”Han tänkte på att de bara var människor, en vind som far förbi och är borta.” Psaltaren 78:39 - föraktar mig själv mer och mer - ”Vår tids litteraturbransch kännetecknas av personfixering och en förväntan på social talang. Författaren bör vara en entertainer, om hen ska lyckas. En bra tiominutare i ’Babel’ räcker längre än aldrig så välskrivna manus.” Ulrika Stahre, Aftonbladet 18 april 2020 - jag ryms inte - mitt förtvivlade ansikte min nedgrävda spira - ”övergivenhetens spår där han kastas mellan ensamhet och sökande efter andras bekräftelse. Frågan om kärlek och erkännande sydde samman dikt och liv.” Mikael van Reis, GP 20 april 2020 (recension av tysk utgåva av Celans brev) - ”Det tar tid för honom att debutera på riktigt.” Ibid. - kan man skapa något av betydenhet – i ensamhet? -
© Alan Asaid 2021